Resor till Turkiet

Precis som det ligger på gränsen mellan öst och väst, balanser Turkiet mellan gammalt och nytt. Turkiet är motsägelsernas land, som håller fast vid sin historia och kultur, men samtidigt omfamnar moderna trender från västerlandet. Det är inte ovanligt att ett lokalt café som serverar turkiskt kaffe ligger granne med ett Starbucks.

Det finns framförallt tre regioner i Turkiet som brukar attrahera besökare från hela världen.

Bosporen – Istanbul

Det strategiska läget mellan två världsdelar och två hav har skapat en naturlig diskrepans mellan den asiatiska och europeiska delen av Istanbul. Staden delas varsamt av Bosporens blågröna vatten och det är nästan ofrånkomligt att inte bli förförd av den mytomspunna atmosfären. Anses som en av världens mest spännande storstäder. Hos Escapeaway kan du komplettera din storstadssemester i Istanbul med sol och bad på den närliggande ön Büyükada.

Egeiska havet – Turkiet

Underbart vacker skärgårdsregion i västra Turkiet med spännande städer, betagande stränder, outforskade öar och en mycket välkomnande befolkning. Det är hit turkarna reser själv när de skall semestra. Escapeaway kommer lansera resor till denna region fr o m februari/mars.

Turkiets sydkust - Antalya

Sol, bad, turkosfärgat vatten, trevliga hotell, vällagad mat, ja ingredienserna för en avkopplande solsemester finns i överflöd längs med Turkiets sydkust. Oavsett om du besöker storstadsinspirerade Antalya, lågmälda Kemer, historiska Side eller semesteroasen Alanya finns förutsättningarna för en slösande skön och vilsam semester. Escapeaway har inga resor till detta område.

Resmål på Turkiet

  • Gästrecensioner 8,7
    Det är på den turkiska solkusten som du hittar en pärlrad av Turkiets bästa stränder. Här, på det som också kallas för den turkiska rivieran kan du njuta av den milda medelhavssolen vid populära resmål som också är fulla med historiska sevärdheter.
  • Gästrecensioner 8,9
    Bodrum-halvön
    35 hotell
    Bodrum-halvön ligger vid den egeiska kusten och räknas som en av de vackraste semesterdestinationerna i Turkiet. Området bjuder på vacker natur, historiska sevärdheter och lockande kust med trevliga städer och inbjudande sandstränder.
  • Gästrecensioner 8,7
    Bosporen Istanbul
    30 hotell
    Istanbul är Turkiets huvudstad och delas av Bosporen som skiljer Turkiet i en europeisk och asiatisk del. Här kan du gå på upptäcktsfärd i de färgglada bazarer och kulturella sevärdheter, smaka lokala gastronomiska härligheter och prova ett ... hamam-bad i äkta turkisk stil. Välkommen till Istanbul! Läs mer
  • Gästrecensioner 9,3
    Kusadasikusten
    12 hotell
    Kusadasikusten är en av Medelhavets vackraste kuster. Hela området är rikt på fantastiska kulturskatter, små kuststäder och fina sandstränder som både är perfekt för barnfamiljer och vattensportsentusiaster.
  • Marmariskusten
    2 hotell
    Marmaris ligger där Turkiet är som allra vackrast, på de Egeiska kusten nära det grekiska ö-havet. Här finner du en blandning av vacker natur, en lång och fin strand, en spännande bazar full med massor av fina erbjudande, restauranger och ett ... pulserande nattliv. Läs mer

Populära hotell på Turkiet

Turkiet, Den Turkiska Sydkusten, Alanya
9,0
Fantastiskt
397 omdömen
  • Närmaste flygplats: 57 km
  • Närmaste strand: ca. 50 m
  • Pool (ev. säsongsöppen)
Turkiet, Den Turkiska Sydkusten, Belek
9,8
Fantastiskt
625 omdömen
  • Närmaste flygplats: 40 km
  • Närmaste strand: ca. 200 m
  • Pool (ev. säsongsöppen)
Turkiet, Den Turkiska Sydkusten, Belek
9,7
Fantastiskt
922 omdömen
  • Närmaste flygplats: 37 km
  • Närmaste strand: ca. 0 m
  • Pool (ev. säsongsöppen)

Sevärdheter i Turkiet

Här har jag valt ut några av de många sevärdheter, som du kan uppleva på din semester i Turkiet. Om du vill ha mer inspiration till din resa till Turkiet, rekommenderar jag dig att läsa artiklarna på vår reseblogg, som rymmer många spännande inlägg om alla våra resmål. Mycket nöje och trevlig resa!

Teatern i Aspendos

Aspendos teater, belägen i Antalyaprovinsen i den sydvästra delen av landet, är ett av de bäst bevarade romerska teatrar i världen. Teatern, som med en diameter på 96 meter ursprungligen hade plats till 7000 åskådare, byggdes 155 år e.Kr. av den grekiska arkitekten Zenon, som föddes i den antika staden Aspendos.

Under det Seldjukiska rikets herravälde – ett turkiskt-persiskt sunni-muslimskt imperium, som härskade över stora områden i Centralasien, Den Persiska golfen och det östra Anatolien i perioden från 1037 till 1194 – användes teatern som karavaneserai: d.v.s. som ett värdshus och härbärge för karavaner av köpmän och handelsfolk på de seldjukiska handelsrutterna mellan Centralasien, Anatolien och Den Persiska golfen. I början av det trettonde århundradet blev teatern, under det så kallade Rom Sultanatet, som var en förgrening av det omkullkastade Seldjukiska storriket, omvandlad till ett palats.

Teatern var en del av den antika staden Aspendos – därav namnet – som sägs ha grundats omkring 1000 f.Kr. av grekerna, som möjligtvis kom från den legendariska staden Argos på halvön Peloponnesos. Sedan stod staden under både lykiskt och persiskt herravälde, och tvingades under en period betala en stor summa årlig skatt till Alexander den store – 4000 hästar och 100 guldtackor – som hotade med att invadera staden, innan staden 190 f.Kr. erövrades av romarna, som 345 år senare grundlade teatern.

Teatern står varje år som värd för en internationell balett- och operafestival, som arrangeras av den turkiska statens nationella opera- och balettscen, och som lockar opera- och balettkompanier från hela världen, samt 10.000 inhemska och utländska åskådare.

Celsusbiblioteket

Celsusbiblioteket, belägen i Selçukdistriktet i den sydvästra delen av landet, består av de unika resterna av ett antikt, romerskt bibliotek, som uppfördes av den romerska konsulen Julius Aquila Polemaeanus till ära för dennes far, den romerska senatorn och konsulen Tiberius Julius Celsus Polemaeanus. Den antika byggnaden byggdes med syfte att verka som både bibliotek – med omkring 12.000 skriftrullar – och som mausoleum för Tiberius Julius Celsus Polemaeanus, vars sarkofag ligger begraven under biblioteket vid huvudingången.

Biblioteket, som påbörjades år 117 e.Kr. och blev färdigställt tre år senare, i år 120 e.Kr., är ett av få exempel i världen på ett antikt romerskt bibliotek och ett fascinerande bevis på, att offentliga bibliotek inte bara var en service, förbehållen invånarna i det romerska imperiets centrum i Rom, eftersom det byggdes långt från imperiets politiska och administrativa kärna.

I 262 e.Kr. gick hela bibliotekets interiör, inklusive de 12.000 skriftrullarna, bokstavligen talat upp i rök, som resultatet av en kraftig brand, som förorsakades av ett våldsamt jordskalv. Endast fasaden fanns kvar – och denna användes senare som ett så kallat nymfeum omkring 400 år e.Kr., d.v.s. ett monument vigd åt nymferna, som var naturandar i den grekiska och romerska mytologin.

Senare förstördes även fasaden till följd av ännu ett våldsamt jordskalv, som drabbade staden, vilket betyder att den nuvarande fasaden är en – enligt experter – mycket välgjord och historiskt korrekt rekonstruktion, som gjordes på 1960- och 1970-talen.

Pamukkale

Pamukkale är en liten by och ett fantastiskt naturfenomen, belägen i Denizli-provinsen i den sydvästra delen av landet, som bland annat inkluderar varma källor och de berömda Pamukkaleterrasser skapade av kalkavlagringar. Totalt finns det 17 varma källor i området med temperaturer mellan 35 och 100 grader.

De terrassformade källorna, som tillsammans med det omkringliggande området och den antika staden Hierapolis har utsetts till världsarv av UNESCO, har använts som bad genom flera årtusenden och attraherar varje år massor av besökare från både in- och utland.

Hagia Sophia

Kyrkan Hagia Sophia, belägen i Istanbul, är ett av Turkiets mest avbildade och besökta monument. Kyrkan, som byggdes mellan 532 och 537 e.Kr. efter order av den bysantinska kejsaren Justinianus I, var det Bysantinska Rikets primära kyrka.

Kyrkan har haft en turbulent och dramatisk historia: Från året 537 till 1453 användes den som ortodox kyrka och som huvudsäte för patriarkatet i Konstantinopel med undantag för perioden 1204 till 1261, då den tjänade som romersk-katolsk katedral under det latinska kejsarriket. Från den 29 maj 1453 övertogs kyrkan av osmanerna, ledda av sultanen Mehmed II, som hade erövrat Konstantinopel. Och i 1931 förde de nya sekulära vindarna i Turkiet till, att moskén stängdes i fyra år, efter order från Mustafa Kema Atatürk, som den 29 oktober 1923 förklarade Turkiet som en sekulär republik med sig själv i spetsen, som landets förste president.
Kyrkan/moskén återinvigdes först 1935 som museum.

I dag är kyrkan ett av de mest synliga tecken på den kultur- och religionskamp, som har utspelat sig i Istanbul de senaste knappt 1700 åren. Även om Turkiet fortfarande är en republik på papper, och trots att kyrkan fortfarande officiellt är ett museum, som Atatürk önskade, har kyrkans fyra minareter, sedan 2013, använts för att kalla till muslimsk bön – och de senaste åren har flera turkiska maktinnehavare inom politiken, häribland inte minst den konservativa vicepresidenten Bülent Arinç, krävt att kyrkbyggnaden än en gång skal användas som moské.

Blå moskén

Blå moskén, eller Sultan Ahmet Camii, som är dess riktiga turkiska namn, ligger också i Istanbul och är den mest kända moskén i Turkiet. Moskén har fått sitt tilltalsnamn på grund av dess mer än 20.000 handgjorda kakelplattor i interiören, varav några är blå.

Moskén byggdes mellan 1609 och 1616 på uppdrag av sultanen Ahmed I, som ville bygga en moské för att blidka Gud efter två – för det Osmanska Riket – smärtsamma krig, som slutade med fredsavtalet mellan Osmanska Riket och den persiska Safavid-dynastin 1612.

Moskén rymmer bland annat en huvudbyggnad, en förgård med välvda arkader (som är lika stora som själva moskén), sex minareter (bönetorn), åtta sekundära kupoler, mer än 200 blyinfattade glasfönster, ett hospice, en madrassa (en skola) och en grav med moskéns grundläggare. Centralt i moskén står dess mihrab (niche, som anger riktningen mot Mekka för den som ber), som är gjord av fint huggen marmor och omgiven av många av de vackra glasfönstren.

Information om Turkiet

Här har jag samlat lite fakta och information om Turkiet, såsom landets geografi, historia och klimat, vilket kan bidra till inspiration till din semester i Turkiet. Om du vill ha mer inspiration till din resa, rekommenderar jag dig att besöka vår blogg, där du kan hitta spännande artiklar om alla våra resmål. Mycket nöje!

Geografi och befolkning

Turkiet ligger på halvön Anatolien och i det östra Thrakien som gränsar till hela åtta olika länder, som ligger i Europa, Mellanöstern, västra Asien och Kaukasus, och gränsar dessutom till Medelhavet mot syd och väst, och till Svarta havet mot norr. Med detta fantastiska transkontinentala läge mellan så många länder och mellan olika världsdelar, betraktas Turkiet ofta som en gräns eller en bro, allt efter ståndpunkt, mellan öst och väst.

Landet är indelat i sju regioner, som används i förbindelse med offentliga administrativa uppgörelser, t.ex. befolkningsmätningar, men annars tjänar de inget praktiskt syfte till vardags. Dessa sju regioner är indelade i 81 provinser, som i sin tur är indelade i 923 distrikt. Provinserna bär normalt samma namn som provinshuvudstäderna med undantag för Hatay (med huvudstaden Antakya), Kocaeli (med huvudstaden Izmit) och Sakarya (med huvudstaden Adapazari).

Provinserna med de största befolkningarna är i Istanbul (12 miljoner invånare), Ankara (4,4 miljoner invånare), Izmir (3,7 miljoner invånare), Bursa (2,4 miljoner invånare), Adana (2 miljoner invånare) och Konya (1,1 miljoner invånare). Totalt finns det 18 provinser i Turkiet, med en befolkning på över 1 miljon invånare.

Istanbul är den största staden i Turkiet, belägen i provinsen med samma namn, i den nordvästra delen av landet, som med sina lite mer än 14 miljoner invånare samtidigt är den tredjestörsta staden i världen mätt efter antalet invånare innanför stadsgränsen. Huvudstaden Ankara, belägen i provinsen med samma namn, i den centrala/nordvästliga delen av landet, har omkring 4,4 miljoner invånare och är den näststörsta staden i Turkiet. Andra stora och viktiga städer i Turkiet är Izmir med 3,7 miljoner invånare, Bursa med 2,4 miljoner invånare, Adana med 2 miljoner invånare, Gaziantep med 1,3 miljoner invånare, Konya med 1,1 miljoner invånare, Antalya med 1 miljon invånare, Kayseri med 1 miljon invånare och Mersin med 914 000 invånare.

Turkiet har totalt omkring 75 500 000 invånare fördelat på 783 562 kvadratkilometer. Enligt en rapport från Statistiska institutet i Turkiet, utförd 2007, bor 70,5% av den turkiska befolkningen i de turkiska storstäderna.

Klimat och väder

Turkiet har olika slags klimat och väder, allt efter i vilken del av landet du befinner dig. I kustområdena vid Medelhavet (den västra och södra delen av landet) råder ett utpräglat medelhavsklimat med milda vintrar och varma, torra somrar. I kustområdena vid Svarta havet är det däremot kustklimat med varma och regniga somrar och kyliga vintrar. Dessa områden vid Svarta havet har mest nederbörd i landet, och är de enda områden, som har nederbörd året runt.

Vid kusten mot Marmarahavet – sundet som förbinder Medelhavet med Svarta havet – skiftar klimat mellan medelhavsklimat och kustklimat, med varma och moderat torra somrar och kyliga, våta vintrar. Vid kusterna omkring Svarta havet och Marmarahavet kommer det snö varje vinter, men det ligger normalt inte kvar mer än i några dagar eller en vecka.

I den inre delen av landet, på den anatoliska högplatån, som ligger i lä mellan bergen i närheten av kusten, råder det fastlandsklimat, som kännetecknas av stora säsongsmässig skillnader (d.v.s. mycket varma somrar och mycket kalla vintrar) och även stora förändringar på dygnsbasis. Speciellt den östra delen av den anatoliska högplatån, som ligger längst bort från kusten, präglas av detta fastlandsklimat med stora säsongs- och dygnsförändringar. I den östra delen av den anatoliska högplatån förekommer det således temperaturer helt ner till minus 30 eller 40 grader vissa vintrar, medan det i den västra delen av den anatoliska högplatån är tal om betydligt mer moderata vintertemperaturer, som genomsnittligt ligger på 1 plusgrad.

På grund av de enorma klimatskillnaderna innanför Turkiets gränser, är det lönlöst att tala om generella genomsnittstemperaturer, antal soltimmar och nederbördsmängd för hela landet, men du kan nedan läsa mer om genomsnittstemperatur, soltimmar och nederbörd för vårt resmål Istanbul.

De mest solrika månaderna i Istanbul är juli med i genomsnitt 360 soltimmar, augusti med i genomsnitt 340 sotimmar och juni med i genomsnitt 310 soltimmar. December, januari och februari är inte överraskande de månader, som bjuder på minst sol i Istanbul, med omkring 100 soltimmar i genomsnitt.

Det är också juni, juli och augusti, som bjuder på de varmaste månaderna i Istanbul med genomsnittstemperaturer på 22 grader i juni respektive 24 grader i både juli och augusti. De kallaste månaderna är januari och februari med i genomsnitt 6 grader, följt av december och mars med i genomsnitt 8 grader.

De mest regniga månaderna i Istanbul är november, december och januari med i genomsnitt 100 mm, medan det i juni, juli och augusti faller minst regn med 30mm i juni, 30mm i juli och 20mm i augusti i genomsnitt.

Historia

Anatolien – som utgör huvuddelen av det moderna Turkiet – är ett av de äldsta bebodda områdena i världen och är ett av de områden, som några språkforskare har utpekat som det hypotetiska centrum för spridningen av de indoeuropeiska språken. Men de första dokumenterade folkslag, som bebodde området, var troligtvis inte indoeuropeiska stammar, utan de två ikke-indoeuropeiska folkslagen, hettiter som sägs ha befolkat den centrala och den östra delen av Anatolien, och hurriter, som sägs ha bott i Anatolien och norra Mesopotamien, redan 2300 f.Kr.
Senare blev både hettiter och hurriter uppslukade av den indoeuropeiska folkstammen hittiterna, som övertog området mellan ca. 2000 och 1700 f.Kr., men vars mäktiga imperium kollapsade ca. 1180 f.Kr., varefter frygierna, och efter dem kimmerierna (begge indoeuropeiska folkstammar), tog över.

Runt 1200 f.Kr. dominerades kustområdena av de antika grekiska folkstammarna, ionerna och lonerna, som grundade flera stora viktiga städer här, inte minst Bysantium (som senare kom till att heta Konstantinopel och idag heter Istanbul). På femte och sjätte århundradet f.Kr. blev den inre delen av landet erövrad av det hittills största imperiet, som världen har sett (mätt efter andel av världens totala befolkning), nämligen den persiska Akemenidiska-dynastin, som senare föll till fördel för Alexander den store (334 f.Kr.).

Efter Alexander den Stores död 323 f.Kr. blev området uppdelat i en rad hellenistiska kungadömen, som blev en del av den romerska republiken under det första århundradet f.Kr., vilket dock inte försvagade den grekiska kulturens inflytande i området, men tvärtemot ökade dess inflytande i en så hög grad, att de anatoliska språken och kulturerna – härunder hettitisk – dog ut helt.

Det romerska inflytandet tog först ordentlig fart 324 e.Kr., då den romerska kejsaren Konstantin I den Store valde Bysantium, som den nya huvudstaden för det romerska riket, och Bysantium (eller Byzántion, som den ursprungligen hette på grekiska) skiftade nu namn till Konstantinopel; uppkallad efter dess nya romerska härskare. Efter den romerska kejsaren Theodosius I den Stores död 395 e.Kr. – och den oåterkalleliga splittring av det romerska riket i en östlig och en västlig del – blev staden huvudstad i Det Romerska Riket, även kallad Det Bysantinska Riket, vilket varade ända till det Osmanska Rikets erövring av området 1453.

Precis som under de bysantinska romarnas styre upplevde Turkiet under osmanerna vitt olika perioder, varav några präglades av storhet, medan andra präglades av fall. En av de mest blomstrande perioderna under osmanerna var under sultanen Mehmet II, som erövrade landet från de bysantiska romarna och som renoverade mycket av den slitna infrastrukturen i landet. Under 1600- och 1700-talen upplevde landet däremot stagnation och förfall och nergången kulminerade i början av det tjugonde århundradet med först den ungturkiska revolutionen (1908), som framkallade en lång rad interna maktkamper i landet, och till slut förde 1:a världskriget till att landets maktcentrum blev besatt av franska, brittiska och italienska trupper från 1918 till 1923.

Den 29 oktober 1923 blev Turkiet deklarerad som republik med officeren från det turkiska självständighetskriget, Mustafa Kemal Atatürk, i spetsen. Atatürks vision var att omvandla det tidigare osmanska imperiet till en sekulär, demokratisk och republikansk nationalstat, varför man bytte huvudstad till Ankara, så att man fick distans till landets osmanska förflutna.

Och i denna spänning, mellan östlig och västlig kultur, mellan sekulär och islamisk världsbild, står landet än idag.

Valuta

Turkiets valuta, turkisk lire, infördes 2005 i förbindelse med en omvärdering av den dittills rådande valutan. I början av 2014 motsvarade en turkisk lire ca. 3,30 svenska kronor.

Vad tycker gästerna om på Turkiet?

8,8
Samlade gästomdömen
Baserat på 114 recensioner