Resor till Mallorca

Sevärdheter

Jag har här nedan valt ut några av de sevärdheter som du kan se och uppleva under din semester på Mallorca. Har du lust att läsa mer om andra sevärdheter på Mallorca så rekommenderar jag att du läser vår blogg där du hittar intressanta artiklar både om Mallorca samt våra övriga resmål i Spanien. Stort nöje och trevlig resa!

Palma de Mallorca

Palma de Mallorca - med över 400.000 invånare - är Mallorcas ekonomiska, politiska och kulturella centrum samt bjuder på en rad av öns största sevärdheter utöver en mängd trevliga caféer, restauranger och affärer.
Här följer några av de största sevärdheterna i och omkring Palma de Mallorca.

Palmas katedral - La Seu

Den heliga Marias domkyrka - eller La Seu som den även kallas (Biskopssätet på katalanska) - är en av Mallorcas mest kända och spektakulära kyrkor. Kyrkan är även den episkopala kyrkan i stiftet Mallorca.

Katedralen som är 121 meter lång, 55 meter bred och 44 meter hög (vilket gör den högre än Notre Dame i Paris) är byggd i katalansk gotisk stil med påverkan från Nordeuropa. Det var greven av Barcelona och kungen av Aragonien, Valencia och Mallorca, Jakob I av Aragonien som 1229 lät bygga den efter att han lyckats driva bort morerna som fram tills dess hade härskat över ön (läs mer under Information - historia). Mycket symboliskt byggdes katedralen på fundamentet till en morisk moské.

Jakob I av Aragoniens son Jakob II av Mallorca fortsatte efter sin fars död med utbyggnaden av katedralen som även kom att tjäna som kungligt mausoleum. Därför är både Jakob II av Mallorca och Jacob III av Mallorca begravda här. Kyrkskeppet stod emellertid inte färdigt förrän 1587, långt efter båda kungarnas var döda, och huvudingången invigdes först år 1601.

I mitten på 1800-talet påbörjades ett stort restaureringsarbete av katedralen vars mest berömda resultat var att det många år senare 1901 kom att involvera en viss Antoni Gaudí som blev ansvarig för renoveringen. Gaudí hade emellertid andra konstnärliga ambitioner och lämnade 13 år senare (1914) sin post.

Mirómuseet

Under andra världskriget, år 1940, flydde den nu världsberömde målaren, skulptören och keramikern Joan Miró från Paris som då belägrades av nazisterna. Efter ett kort uppehåll i Normandie och Katalonien sökte han vid flera tillfällen sin tillflykt till Mallorca varifrån hans mor och släktingar på moderns sida kom. 1954 slog han sig permanent ner på ön och bodde där fram till sin död 1983.

1956 går långt om länge en gammal dröm om att bygga en helt egen ateljé i uppfyllelse för Miró. Till ansvarig för bygget hyrde han in den katalanske arkitekten och vännen Josep Lluís Sert som bland annat 20 år tidigare utvecklat den arkitektoniska generalplanen för Barcelonas stadsutveckling. 1981, två år före sin död, skapade Miró tillsammans med sin fru Pilar ett museum och en fond som senare även har  byggts ut med ett bibliotek och ett dokumentationscenter med över 12 000 dokument. Faciliteterna är tillgängliga för alla som är intresserade av Mirós konst.

Fonden fick namnet Fundacío Pilar i Joan Miró  uppkallad efter Miró själv och hans fru Pilarelv. Fonden som liksom ateljén är öppen för intresserade ligger i Cala Mayor, en förort några få kilometer sydväst om Palma.

Här kan du läsa mer om Fundacío Pilar i Joan Miró på fondens egen hemsida

Castell de Bellver

Det spektakulära gotiska slottet Castell de Bellver som ligger omkring 3 kilometer nordväst om Palma är ett av få runda slott i Europa och utgör en av öns mest besökta turistattraktioner. Slottet byggdes på 1300-talet under Jakob II av Mallorcas tid och användes till en början som kungligt residens när kungen inte befann sig på det spanska fastlandet. Senare tjänade slottet även som residens för spanska vicekonungar på 1600-talet.

Under ett par århundraden från 1700- till 1900-talet användes slottet som fängelse. 1931 överlämnade den Andra Spanska Republiken slottet till staden Palma de Mallorca och ett år senare 1932 gjordes slottet om till museum, för att 1972 renoveras för att kunna användas som stadens historiska museum.

Den största delen av fästningsanläggningen byggdes av arkitekten Pere Salva som även stod för uppförandet av det kungliga slottet i La Almudaina åt kung Jakob II av Aragonien. Bygget genomfördes tillsammans med andra byggmästare under åren 1300 till 1311.

Banys Àrabs

Los baños Árabes - eller Banys Àrabs på mallorkinska – är ett av Palmas mest berömda kännetecken och samtidigt ett av de bäst bevarade monumenten från den moriska perioden av Mallorcas historia. Dessa arabiska bad har utsetts som en del av det spanska kulturarvet (Patrimonio Histórico de España).

De arabiska baden byggdes på 1000-talet och ingick möjligtvis som en del av ett palats som tillhörde en person från den moriska överklassen. Baden består bland annat av en kupolformad sal med öppning i taket så ljuset kan stråla in, tolv pelare, valvbågar samt ett dubbelbottnat golv genom vilket varmt vatten och ånga har letts.

Tåget från Palma till Sóller

En av de vackraste rutterna på Mallorca är den berömda tågsträckan från Palma de Mallorca på den sydvästra delen av ön till staden Sóller på den nordvästra delen av ön. På denna 27,3 kilometer långa sträcka har tågen från bolaget Ferrocarril de Sóller kört utan avbrott varje dag sedan 1912.

Under tågresan som tar omkring en timme gör tåget bland annat stopp i Son Sardina, Son Reus, Santa Maria, Caubet, Bunyola, Mirador Pujol d’en Banya, Viaducto “Cinc-Ponts” samt Can Tambor. Tågresan gör även en sväng genom den bergiga Tramuntanaregionen (Sierra de Alfabia), genom 13 tunnlar, över flera broar och fram över Sóllerviadukten. Tack vare tågets lugna tempo har du gott om tid att koppla av och njuta av den fantastiska utsikten.

Över en miljon människor färdas varje år med tåget och en större och större andel av dessa är turister eftersom lokalbefolkningen sedan vägarna blivit bättre i allt högre grad kör sträckan med bil och sparar därigenom in halva restiden.

Här kan du läsa mer om den historiska järnvägssträckan på tågbolagets egen hemsida

Lluc kloster

Klostret Santuari de Santa Maria de Lluc som är beläget i bergskedjan Serra de Tramuntana på den nordvästra delen av ön är Mallorcas viktigaste vallfärdsplats. Klostret är även känt för sin legendariska gosskör, den så kallade Els Blauets, ett namn som härrör från de blå prästkjolarna de bär. Pojkkören som bildades 1531 håller regelbundna konserter och har vunnit internationell uppskattning och berömmelse.

Klostret som bebos av Pater och inte av munkar (eftersom santuari betyder helgedom och inte kloster) grundades enligt legenden på 1200-talet när en morisk herde, vars föräldrar hade konverterat till katolicismen, hittade en staty av Jungfru Maria i närheten av den plats där klostret (helgedomen) senare byggdes.

Enligt legenden fördes statyn av Jungfru Maria redan samma dag till en sockenkyrka i Escorca omkring 7 kilometer väster om Lluc men när kyrkobesökarna nästa morgon kom till kyrkan var statyn borta. Det visade sig att den befann sig vid klostret i Lluc-klostret på samma plats som den hittats dagen före.

Man förde än en gång statyn av Jungfru Maria från Lluc till sockenkyrkan i Escorca och trodde därmed att saken var avslutad. Men återigen försvann statyn från kyrkan i Escorca och än en gång återfanns den vid klostret i Lluc varpå sockenprästen i Escorca beslutade att det skulle byggas ett kapell på platsen där statyn ursprungligen hittades så folk kunde tillbe den där. Och på så sätt lades enligt legenden den första stenen till klostret.

Du kan här läsa mer om Llucklosteret på deras egen hemsida

Serra de Tramuntana

Serra de Tramuntana eller Sierra de Tramontana som den heter på mallorkinska är en bergskedja som går från den sydvästra delen av Mallorca till den nordvästra delen av ön. Bergskedjan är inte enbart känd för det högsta berget på de Baleariska öarna (Puig Major på 1 445 meter) utan utsågs även till världsarv av UNESCO  2011.
Bergen i Serra de Tramuntana täcker en yta av 1 067 kvadratkilometer och även om största delen av dessa kvadratkilometer utgör natur så bor här omkring 20 000 invånare, varav hälften i järnvägsknuten Sóller (se Tåget från Palma till Sóller).

Förutom Puig Major innehåller bergskedjan även de Baleariska öarnas näst högsta berg Puig de Massanella på 1 364 meter samt de två dricksvattensreservoarerna Embassament de Cúber och Embassament des Gorg Blau. Området kring bergskedjan är oväntat välförsett med vägar och stigar  vilket gör det vackra, vilda och ofördärvade landskapet i Serra de Tramuntana väl ägnat för både cykel- och vandringsturer.

Alcúdia

Den lilla staden Alcúdia på den norra delen av ön, omkring 55 kilometer norr om huvudstaden Palma, är känd för sitt vackra centrum från 1200-talet. Staden är även känd för den vackra stranden som sträcker sig 14 kilometer från stadens sydöstra sida ända till den lilla grannstaden Can Picafort.

Den gamla stadskärnan är omgiven av en stadsmur från medeltidens 1300-tal och på andra sidan muren framför kyrkan Sankt Jakob (Sant Jaume på mallorkinska) har man hittat rester från den antika romerska staden Pollentia samt en romersk teater. Det finns även en tjurfäktningsarena norr om staden.
Den gamla stadskärnan har många bra restauranger och bistros som är kända för sin goda och vällagade mat och vid stadens hamn (Port d'Alcúdia) finns också massor av bra matställen runt marinan (de flesta har enbart öppet under högsäsong). På torsdagar och söndagar är det dessutom marknad i den gamla stadskärnan (året runt).
Alcúdia ligger även nära naturparken S´Albufera omkring 13 kilometer i östlig riktning. I Naturparken finns bland annat omkring 250 fågelarter, flera reptil- och amfibiearter samt en säregen flora som domineras av vass, olika grässorter, almträd och tamariskbuskar. Området kan enbart nås till fots eller med cykel.

Snabb resguide till Mallorca

Var och hur många?

Mallorca är en spansk ö belägen i den västra delen av Medelhavet ca 243 kilometer öster om Barcelona och ca 320 kilometer öster om Valencia på det spanska fastlandet. Mallorca har omkring 860 000 invånare och en total yta på 3 640 kvadratkilometer, vilket gör den till den största ön bland de Baleariska Öarna.

Vad kan du uppleva på Mallorca?

Bland Mallorcas största sevärdheter och upplevelser kan nämnas Palma de Mallorca med Miró-museet, katedralen La Seu och det gotiska slottet Castell de Bellver; Serra de Tramuntana, som utsågs till världsarv av UNESCO 2011; den berömda tågsträckan från Palma de Mallorca till staden Sóller; samt klostret Santuari de Santa Maria de Lluc, som är Mallorcas viktigaste vallfärdsplats. 

Vilken tid på året är det bäst att resa till Mallorca?

Mallorca har ett typiskt medelhavsklimat med varma, torra somrar samt milda vintrar, vilket gör ön till ett attraktivt resmål året runt. Till och med under vintermånaderna ligger genomsnittstemperaturen på 15 grader. Vill du inte ha det allt för varmt så är september och maj bra resmånader medan juli och augusti är perfekta om du vill ha mycket sol och nästan ingen nederbörd.

Information och fakta

Jag har här sammanställt lite information och fakta om Mallorca som bland annat berör klimat och väder, språk, geografi, befolkning samt öns historia. Informationen är bara tänkt som en inspiration inför din resa till Mallorca.

Har du lust att läsa mer om Mallorca rekommenderar jag att du besöker vår blogg som innehåller många intressanta artiklar med information om hela Spanien. 

Ha kul och trevlig resa!

Läge och storlek

Mallorca ligger i den västra delen av Medelhavet ca 243 kilometer sydost om Barcelona och ca 320 kilometer öster om Valencia på det spanska fastlandet.

Ön ser inte särskilt stor ut på kartan i förhållande till det mäktiga Medelhavet och det spanska fastlandet, men Mallorca har faktiskt en total yta på 3 640 kvadratkilometer vilket är lite större än Gotland på 3 140 kvadratkilometer. Därmed är ön den största av de Baleariska Öarna eller Balearerna som de också kallas. Ögruppen består förutom Mallorca bland annat av öarna Menorca, Ibiza och Formentera.

De mest populära områdena på Mallorca:

• Port d'Andratx
• Soller
• Palma
• Cala Fornells
• Bunyola
• Alcudia

Befolkning

Mallorca har totalt 876 147 invånare enligt en räkning som genomfördes 2012 vilket innebär 243 invånare per kvadratkilometer. Som jämförelse har Gotland som är något mindre till ytan bara 18,2 invånare per kvadratkilometer så den allmänna uppfattningen om att Mallorca är glesbefolkat stämmer inte.

Befolkningens fördelning på ön

Enbart i huvudstaden Palma de Mallorca bor det 407 648 personer vilket som jämförelse är nästan 7 gånger fler än hela Gotlands befolkning eller 90 000 fler än i Sveriges tredje stad Malmö.

Den mest befolkade delen av Mallorca är kommunen Calviá på den sydvästra delen av ön som har 51 114 invånare följd av kommunerna Manacor på den östra delen av ön med 40 831 invånare, Llucmajor på den södra delen av ön med 36 994 invånare, Marratxi på den sydvästra delen av ön med 34 583 invånare, Inca på den centrala/nordliga delen av ön med 30 066 invånare, Alcúdia på den norra delen av ön med 19 586 invånare, Felanitx på den sydöstra delen av ön med 18 388 invånare, Pollença på den nordvästra delen av ön med 16 191 invånare och Sóller på den västra delen av ön med 14 150 invånare.

Som man kan se på fördelningen av Mallorcas befolkning i de olika kommunerna så är det särskilt den sydvästra delen av ön som är tätbefolkad. Rent generellt är det också kustområdena som är tätast befolkade medan öns inre delar är de som är glesast befolkade.

Många invånare med utländsk härkomst

Mallorca har en väldigt stor andel invånare med utländsk härkomst. Det bor till exempel omkring 31 025 tyskar på ön, 18 142 marockaner och 16 163 britter. Totalt utgör invånarna med utländsk härkomst hela 21,2 procent av Mallorcas totala befolkning enligt en mätning 2012.

Även många svenskar har antingen åretruntboende eller semesterboende på Mallorca (vi har inga konkreta tal på hur många det är).

Administration

Mallorca har tillsammans med de andra Baleariska öarna haft regionalt självstyre (comunidad autónoma på spanska) under den spanska staten sedan 1983. På Mallorca ligger även huvudstaden för denna autonoma region i form av öns största stad Palma de Mallorca.

De spanska autonoma regionerna upprättades som politiskt administrativa indelningar av Spanien i överensstämmelse med den spanska författningen från 1978 med syftet att säkra självbestämmanderätt  för nationens olika befolkningsgrupper och regioner i den spanska nationen.

53 municipios

Ön är indelad i 53 kommuner så kallade Municipios av vilka kommunen Palma de Mallorca är den största med 421 194 invånare medan kommunen Estellenchs på den sydvästliga delen av ön är den minsta med enbart 382 invånare.

Geografisk är det kommunerna Llucmajor (på den södra delen av ön), Manacor (på den östra delen av ön), Arta (på den norra delen av ön), Palma (på den sydvästliga delen av ön) och Pollenca (på den norra delen av ön) som utgör öns största kommuner.

Språk

Mallorca har två officiella språk, riksspanska (även kallad castellano) och katalanska. I skolan undervisas öns barn i båda språken dock med tyngdpunkt på katalanskan. Denna tyngdpunkt har emellertid ifrågasatts av ett av de ledande partierna i det spanska parlamentet som 2012 föreslog att man skulle göra de två språken jämbördiga i de baleariska skolorna och andra utbildningsinstitutioner. Detta har skapat oro för den lokala katalanska dialektens (den så kallade mallorqui) framtid bland delar av den baleariska befolkningen.

Andra spanska politiker såsom José Ramón Bauzà som representerar partiet Partido Popular på de Baleariska Öarna har argumenterat för att de baleariska dialekterna är självständiga språk snarare än dialekter och därför bör behandlas som sådana.

Klimat och väder

Mallorca har ett typiskt medelhavsklimat med varma, torra somrar och milda vintrar vilket gör ön till ett attraktivt resmål året runt.

Temperaturer

Den varmaste månaden på året är augusti med en genomsnittstemperatur på 25 grader tätt följd av juni med 24 grader samt september med 21 grader i genomsnitt. De svalaste månaderna är januari och februari med 10 grader i genomsnitt och december med 11 grader i genomsnitt tätt följt av mars med genomsnittliga 12 grader.

Solskenstimmar

För de som tycker om att lapa sol är juli den bästa månaden att besöka ön med i genomsnitt 13 solskenstimmar per dag följt av maj, juni och augusti med 12 solskenstimmar per dag i genomsnitt. Minst sol har december månad med 6 solskenstimmar per dag i genomsnitt följt av januari och november med genomsnittliga 7 timmar.
Även om 6 timmar i december inte låter så mycket i jämförelse med 13 timmar i genomsnitt på en dag i juli så är det fortfarande mycket mer än du någonsin kan njuta av en svensk decemberdag. Som exempel kan nämnas att Göteborg i genomsnitt för hela månaden har 31 solskenstimmar det vill säga 1 solskenstimme per dag att jämföra med Mallorcas 6 solskenstimmar.

De många solskenstimmarna på vintern är en av anledningarna till att så många nordeuropéer antingen har bosatt sig på ön eller varje år återvänder för att semestra varje vinterhalvår.

Badtemperaturer

Även när det gäller badtemperaturen så är augusti den varmaste månaden på Mallorca med genomsnittliga 26 grader i vattnet tätt följd av september med 25 grader i genomsnitt och juli med 24 grader i genomsnitt. De kallaste badmånaderna på Mallorca är januari, februari och mars med vardera 15 grader i genomsnitt närmast följt av april med 16 grader i genomsnittlig vattentemperatur.

Nederbörd

Den nederbördsrikaste månaden är oktober med ett genomsnitt av 63 mm följt av november med 48 mm samt januari och april med 42 mm nederbörd i genomsnitt. Med enbart 6 mm genomsnittlig nederbörd är juli och augusti utan konkurrens de nederbördsfattigaste månaderna på Mallorca följda av juni med nästan tre gånger så mycket nederbörd men ändå bara 15 mm.

Historia

Mallorca har varit bebott under tusentals år, exakt hur länge är det ingen som riktigt vet men det finns arkeologiska lämningar ända från äldre stenåldern även kallad jägarstenåldern. Under bronsåldern uppstod den kända Talaiotica-kulturen på ön från vilken det idag finns massor av intressanta spår på Mallorca. Man har bland annat funnit omkring 274 så kallade talaiot-megaliter som påminner om de sardiska nuraghe-megaliterna (läs mer om detta under Sardinien - Information).

Fenicierna

Omkring 700 före Kristus kom fenicierna till ön och etablerade flera kolonier med stadsstaten och kolonialstaden Karthago (i det nuvarande Tunisien) som högsta myndighet. Efter det andra puniska kriget som 121 före Kristus slutade med ett smärtsamt nederlag mot romarna förlorade Karthago bland annat sina kolonier på Mallorca och vägen låg öppen för romersk dominans.

Romarna

År 123 före Kristus blev den romerske konsuln Quintus Caecilius Metellus Macedonicus utnämnd till kommendör över de romerska kampanjerna mot pirater som hade härjat de Baleariska Öarna sedan det andra puniska kriget och feniciernas förlust av sina kolonier. Två år senare 121 före Kristus lyckades Quintus Caecilius Metellus Macedonicus och hans trupper att bekämpa piraterna varefter han grundade två romerska kolonier i Pollentia (nuvarande staden och kommunen Alcúdia på den norra delen av ön) och Palmaria (den nuvarande regionhuvudstaden Palma de Mallorca på den sydvästliga delen av ön.

Vandalerna

År 427 efter Kristus plundrade det östgermanska folket vandalerna (som möjligtvis hade skandinaviskt ursprung) Mallorca anförda av Gunderic som var kung över vandalerna och alanerna (ett indoiranskt ryttar- och nomadfolk), vissa historiska källor anser att det var hans son Genseric som gjorde det. Efter Gunderics död 428 efter Kristus övertog sonen Genseric styret men det är ännu oklart exakt när Genseric på allar intog ön. Det står emellertid klart att han år 442 då romarna erkände vandalerna som självständiga härskare över den romerska provinsen härskade över stora delar av det västra Medelhavet och i den vevan även annekterade Malta, Sardinien, Korsika, Sicilien – samt de Baleariska Öarna.

Vandalernas herradöme varade fram till år 465 efter Kristus då romarna återvann kontrollen över ön. I motsats till romarna efterlämnade vandalerna inga synliga spår som kan vittna om deras tid på ön. Det anses heller inte att de blandade sig med den lokala befolkningen. Det har antagits att deras germanska kultur och tro – de var anhängare av arianismen medan lokalbefolkningen på Mallorca som en del av det västromerska riket var romerskkatolska -  skilde sig för mycket från den lokala tron och kulturen för att de skulle kunna smälta samman.

Bysantinerna

Mallorca erövrades år 534 efter Kristus av bysantinerna med guvernör Apollinarius i spetsen. Apollinarius som tidigare hade tjänstgjort under vandalkungen Hilderic i Nordafrika fram tills denne konverterade till katolicismen vilket resulterade i vrede bland de vandaler som var anhängare av arianismen varpå han avsattes av sin kusin Gelimer. Under detta tronskifte såg Apollinarius sin chans att fly till Konstantinopel och det var härifrån som han tillsammans med andra bysantiner som lämnat vandalkungadömet i Nordafrika fick den bysantinske kejsaren Justinianus I att starta Vandalkriget.

Det var under Vandalkriget och det efterföljande slaget vid Tricamarum som Apollinarius utmärkte sig i strid och senare belönades med utnämningen till guvernör över Ibiza, Menorca och Mallorca. Apollinarius aktiviteter på ön under den efterföljande perioden ligger höljt i skugga men man vet att det byggdes många kyrkor på ön under den bysantinska perioden.

Morerna

Även det bysantinska herraväldet på ön blev kortvarigt för redan år 707 efter Kristus började moriska pirater att plundra ön och knappt 200 år senare, 902 efter Kristus, invaderade de hela ön och döpte bland annat om dåtidens Palma de Mallorca till Medina Mayurqa. Den moriska perioden ledde i starten till ett ökat välstånd bland annat genom förbättrade lantbruksmetoder och bevattningssystem men de därpå följande 300 åren under moriskt herradöme blev mer kaotiska och mindre fruktbara.

Först var det Córdobakalifatet som kollapsade varefter ön kom under Deniataifats. Efter detta var ön under en kort period (åtta månader) besatt av en grupp bestående av katalaner och  pisaner under ledning av greven av Barcelona, Ramon Berenguer III. Greven och hans folk drog sig dock tillbaka till sina egna trakter när huvudstaden (dagens Palma de Mallorca) hade fallit. Härefter var det den fanatiska berbersekten almoraviderna som styrde ön fram tills de 1176 tvingades överlämna herraväldet till Almohadkalifatet.

Almohadkalifatet var de sista moriska härskarna på Mallorca innan ön i september 1229 invaderades av Jakob I av Aragonien (på spanska Jaime el Conquistador) och hans män som redan efter ett drygt år i oktober 1230 hade erövrat hela ön.

De spanska kungarna

Efter att Jakob I av Aragonien hade erövrat Mallorca hamnade ön under Aragoniens Krona (ej att förväxla med Konungadömet Aragonien som mer var en konfederation av stater underställda kungen av Aragonien än en enskild stat. Under 1300- och 1400-talet omfattade denna federation utöver Mallorca även de andra Baleariska öarna samt Sardinien, Korsika, södra Italien och östra Grekland.

När Jakob I av Aragonien dog 1276 blev hans son Jakob II av Mallorca (på spanska Jaime II de Mallorca) kung i kungadömet Mallorca som hade inrättats av hans far år 1231. Bara 9 år senare år 1285 avsattes Jakob II från tronen av sin brorson Alfonso III av Aragonien och tvingades fly från ön men återtog senare makten när Alfonso III undersåtar överlämnade tronen åt honom.

De snabba tronskiftena fortsatte under de kommande åren. När Jakob II av Mallorca dog i slutet av maj 1311 övertog hans näst äldste son Sancho av Mallorca (även kallad El Pacifico) tronen efter att hans äldre bror som egentligen var tronarvinge hade valt att avsäga sig tronen och istället bli franciskanermunk. Redan 13 år senare blev Sanchos brorson Jakob III kung vid en ålder av nio år innan Peter IV av Aragonien tjugo år senare år 1344 invaderade ön och störtade Jakob III av tronen varpå han tvingades fly från ön precis som Jakob II hade måst göra.

År 1479 blev Aragoniens Krona och därmed även Mallorca en del av en dynastisk union med kungadömet Kastilien. Det var under de följande århundradena som en mängd befästningsverk och utsiktstorn byggdes längs öns kuster till följd av de många angrepp som de beryktade barbarpiraterna från Nordafrika (Barbareskusten) genomförde på ön. I perioden från 1707 till 1716 ersattes den dynastiska unionen av en centraliserad spansk monarki under och efter det spanska arvföljdskriget varigenom Mallorca 1715 blev en del av den spanska provinsen Baleares enligt dekretet Decretos de Nueva Planta som undertecknades av Filip V av Spanien.

Det spanska inbördeskriget

Under det spanska inbördeskriget var Mallorca först en krigsskådeplats mellan de fascistiska nationalisterna och republikanerna - en kamp som gick under namnet El Desembarco de Mallorca och la Conquista de Mallorca – och därpå en högborg för de segrande fascisterna som använde ön som flottbas och utgångspunkt för angrepp på de republikanska styrkorna på fastlandet.