Min far, min herre

Sardinien
Sardinien

Om du funderar på att besöka ett av våra hideaways på Sardinien, kan jag rekommendera dig en ganska speciel bok som reselitteratur. Boken är skriven av Gavino Ledda, som endast fem år gammal blev fårherde i hjärtat av Sardinien, och som under hela sin analfabetiska ungdom nekades skolgång av sin tyranniske far – men som på ett otroligt vis slutade med att undervisa språkvetenskap på universitetet i Sassari.

Gick i glömska

Boken, som har titeln Padre Padrone: L’Educazione di un pastore, (svenska: Padre padrone: En herdes fostran), fick år 1975 det italienska litteraturpriset Premio Viareggio, och blev två år senare filmatiserad. Både professionella italienska skådespelare och lokala sardinska bönder och herdar medverkade i inspelningen, och senare samma år blev filmen belönad med Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes.

Ändock har boken nästan gått i glömska, för jag känner då ingen som har läst den – bortsätt från den barmhärtige person, som en gång fann den i en sliten utgåva i en av de där lådorna med kasserade biblioteksböcker, och senare gjorde sig skyldig till min barndoms första sardinska drömmar.

Med ögon som en hungrig falks

Gavino Ledda börjar sin självbiografiska berättelse då han som femåring – tre månader senare än sina klasskamrater – för första gången sätts i en lokal skola. Här försöker han att hämta in den kunskap han missat, och gör sig omaket att ställa sig in hos sina klasskamrater för att kunna ta del av deras redan inlärda kunskaper, och betraktar fascinerat sin bänk-kompis, som har för vana att knäppa upp sina byxor för att visa sina klasskamrater sin snopp medan lärarinnan hjälper de andra med stavningen.

Men som Ledda själv anmärker, så hade ödet hade andra avsikter med honom. Endast en månad efter att han först satte sin fot i skolan, vräker hans far upp dörren till klassrummet, “med ögon som en hungrig falks”, och med det moraliska övertygandet att Gavino är hans – och inte skolans – rättmätiga egendom. Varpå den olyckliga Ledda – men känslan av att vara skjuten som en hare – blir tagen bort från skolan för att vara herde för sin far.

En otrolig förvandling

Nu är det ju inte direkt snällt att avslöja en hel boks handling för nya läsare, så jag kommer inte att avslöja mer av handlingen här. Istället får nya läsare själv möjligheten att läsa om en sardinsk pojkes förvandling från analfabetisk herde, som endast kände till naturens språk och sin fars tyranniska regime, till en autodidakt läsare, som sliter sig loss från sin fars grepp och stiger in i språkets och kulturens värld. Dessutom ger boken en inblick i landskulturen på Sardinien mellan januari 1944 där boken börjar, till 1962 där boken slutar.

Om du själv vill uppleva Sardinien, kan du se alla våra hideaways på ön här.

Taggar från artikeln
,
skriven av
Mer av Marie

Därför älskar jag mat och vin från Italien så mycket

Jag älskar mat! Och jag älskar mat från Italien. Även om jag...
Läs mer