Resor till Sardinien

Mat och vin på din semester

Det sardiska köket varierar från provins till provins, och från stad till stad, men är det något som är gemensamt på ön med den nästan 1 900 kilometer långa kustlinjen, så är det alla fisk- och skaldjursrätter som lagas på fångst från havet runt ön. Nybakat bröd, oliver, stekt spädgris, pastarätter och ost är även det populära inslag i det sardiska köket.

I övrigt påminner Sardinien på en punkt mycket om Skandinavien och då kanske särskilt Danmark för det dricks mycket öl. Sardinien är den plats i Italien där det dricks mest öl, faktiskt hela 60 liter per person per år (dubbelt så mycket som genomsnittet i Italien).

Jag har valt ut några av de specialiteter, rätter och ingredienser som är typiska för gastronomin på Sardinien och som du kan prova när du semestrar på ön.

Butariga

Botargo eller butariga, som den heter på sardiska är rökt fiskrom från multe. Rätten som möjligtvis har ett bysantinskt eller arabiskt ursprung har med tiden spridit sig till många andra platser i världen från Florida i väst till Senegal i söder, men den har av tradition sin största spridning på Sardinien och Sicilien.

I andra delar av Medelhavet kan botargo även tillagas av tonfisk eller svärdfisk (på Sicilien tillagas den av tonfisk) men på Sardinien lagas den av tradition på rom från multe.

Rätten som ibland kallas ”söderns kaviar” äts normalt som förrätt med pressad citron men kan även ingå i pastarätter. 

Pecorino

En av Italiens mest kända och traditionella ostar är hårdosten pecorino som huvudsakligast produceras på Sardinien och som är upphovsrättsskyddad genom EU lagstiftning. Osten som bereds av fårmjölk har fått sitt namn efter det italienska ordet för får ”pecora” produceras även i mindre skala i Lazio och Toscana.

Pecorino framställs i olika typer - pecorino romano och pecorino sardo – det finns även olika varianter utifrån hur länge osten har lagrats. Den mest lagrade varianten stagionato har en smöraktig eller nötig smak och en lite smulig konsistens. De andra varianterna av pecorino - stagionato och fresco – är mjukare i konsistensen och har en mer krämig och mjölkaktig smak.

På Sardinien äter man ofta pecorino efter huvudrätten tillsammans med päron och valnötter eller med lite kastanjehonung ringlad över den. Men det allra vanligaste användningsområdet för osten pecorino är nog som ingrediens i pastarätter eller som en mellanrätt tillsammans med bröd och oliver.

Pane carasau

Pane carasau är det mest kända brödet på Sardinien. Det traditionella tunnbrödet som är mycket tunt och sprött är bakat av vetemjöl, jäst, salt och vatten. Brödet har mycket lång hållbarhetstid upp till ett år sägs det om man bevarar det på riktigt sätt det vill säga torrt.

Det sägs att receptet på brödet uppfanns av sardinska herdar som behövde ett bröd som kunde förvaras i flera månader när de passade fåren långt hemifrån. Rester av brödet har hittats i de – under sevärdheter omnämnda – nuraghkomplexen och av detta kan man konstatera att brödet bakades och åts på Sardinien 1 000 år före Kristus. Detta gör brödet till ett av de äldsta dokumenterade inslagen i det sardinska köket.

Vin

Sardinien är inte den region i Italien som är mest känd för sin vinproduktion, men på senare tid har ön tagit fram en rad goda röda och vita viner. Bland de röda vinerna kan nämnas Cannonau, Monica och Carignano, medan det på bland de vita vinerna framför allt är Vermentino, Semidano (som tidigare betraktades som ett dessertvin men som nu har återuppstått som ett bordsvin) och Nuragus som blivit mest populära.

Information

Jag har här nedan sammanställt lite fakta och annan information inför din resa till Sardinien så som de viktigaste städerna, provinserna på ön, klimat, natur och så vidare. Har du lust att läsa ytterligare information om Sardinien så rekommenderar jag att du läser våra artiklar i vår reseblogg. Där hittar du inlägg om ämnen som mat och vin, kultur, natur, historia, sevärdheter, förslag på dagsutflykter och inte minst upplevelser från våra egna resor till Sardinien.

Provinser

Sardinien är en av Italiens fem autonoma (självstyrda) regioner tillsammans med Valle d'Aosta, Trentino-Alto Adige/Syd Tyrol, Friuli Venezia Giulia och Sicilien. Regionen har en författningslag som ger den rätt att utfärda egna lagar på en rad områden och även att utföra administrativa funktioner inom dessa områden.

Fram till 2005 hade Sardinien följande fyra provinser: Cagliari, Nuoro, Oristano, och Sassari. Men 2005 införde det regionala självstyret ytterligare fyra provinser vilka är: Carbonia-Iglesias, Medio Campidano, Ogliastra, och Olbia-Tempio.

Av dessa nu i allt 8 provinser så är Cagliari i den sydöstra delen av ön den största både till antalet invånare ca 660 000 och till ytan 4 570 kvadratkilometer. Den klart minsta provinsen befolkningsmässigt på Sardinien är Ogliastra på östra delen av ön med sina lite över 58 000 invånare, medan den till ytan minsta provinsen på Sardinien är Carbonia Iglesias på den sydvästra delen av ön.

Städer

De viktigaste städerna på Sardinien är Cagliari, Sassari, Quartu Sant´Elena, Olbia, Alghero, Nuoro, Oristano, Selargius, Carbonia, och Iglesias varav en del av städerna har gett namn åt Sardiniens provinser (som kan ses ovan).

Av dessa städer är Cagliari - eller Casteddu som den kallas på sardiska - den största med omkring 150 000 invånare och tillika öns huvudstad. Staden har en av Medelhavets största hamnar, en internationell flygplats, en status som en av Italiens 110 rikaste städer och är utan jämförelse öns ekonomiska, kulturella och politiska centrum.

Den näst största staden på Sardinien är Sassari som ligger på den nordvästliga delen av ön. Sassari är inte enbart en av de äldsta städerna på ön utan även med sina 125 000 invånare det ekonomiska, kulturella och politiska centrat på den norra delen av ön. Staden är dessutom känd för sitt rika konstnärliga och kulturella arv som beror på de allianser man historiskt sett har haft med olika europeiska republiker, unioner och stadsstater under medeltiden och renässansen vilket fört med sig några av dåtidens viktigaste kulturella strömningar.

Klimat och väder

Sardinien har ett typiskt medelhavsklimat längs kusterna och i de låglänta områdena av ön med milda vintrar och torra varma somrar. I de höglänta områdena däremot är det ett mera kontinentalt klimat med större variationer både vad gäller temperatur och nederbörd.

Sardinien har hela 135 solskensdagar per år med sommarmånaderna juni, juli och augusti som de solrikaste med 10 solskenstimmar per dag i juni och augusti och hela 12 soltimmar per dag i juli. December och januari är de månader med minst solskenstimmar med genomsnittliga 4 timmar per dag.

Juli månad har den minsta nederbörden medan vintermånaderna november, december, januari, februari och mars är de månader som har den största mängden nederbörd.

Månaden med den högsta genomsnittstemperaturen på Sardinien är augusti med 25 grader tätt följd av juli med 24 grader och kanske lite överraskande september med 22 grader. Den kallaste månaden är januari med en genomsnittstemperatur på 10 grader följt av december och februari med genomsnittliga 11 grader.

För de badlystna så är det månaderna juli, augusti och september som är de bästa med en havstemperatur på runt 25 grader i augusti och genomsnittliga 23 grader i september och juli.

Under sommaren kan det ibland uppstå åskväder medan höstens lågtryck kan skapa cykloner. Den berömda eller snarare beryktade Mistralvinden från sydöstra Frankrike kan ibland träffa Sardinien under hösten och vintern.

Språk

Även om riksitalienskan används i de flesta officiella sammanhangen på Sardinien så talas det lokala språket sardiska fortfarande av merparten av den sardinska befolkningen. Sardinien är därmed i stort sett tvåspråkigt särskilt som sardiskan tillsammans med italienskan har varit erkänd som ett officiellt språk på ön av den italienska staten sedan 1997.

Sardiska är ett romanskt språk och därmed av latinskt ursprung men med inflytande från etruskiska, katalanska, spanska och paleo sardinska även kallad nuragiska som är ett förindoeuropeiskt språk som anses ha talats innan latinet blev huvudspråk på ön på 200-talet efter Kristus. Nuragiskans ursprung är okänd, men möjligtvis är den besläktad med baskiska som också är ett förindoeuropeiskt språk.

Sardiskan har i dag tre olika dialekter gadduresu, logudoreso och campidanesu och dessa har möjligtvis iberiskt, liguriskt och berbiskt ursprung och avspeglar på så sätt några av de många kulturella påverkningarna som ön har varit utsatt för genom historien.

Natur

Sardiniens natur präglas av de 1 859 kilometrarna kustlinje som ön har och som gör den till Medelhavets näst största ö. I de inre delarna av ön gör en rad höglandsplatåer (av basalt, dolomit, skiffer och sandsten) sig gällande förutom bergskedjorna Monte Limbara som når 1 362 meters höjd, Monte Albo med sina 1 057 höjdmeter, Monte Linas med en höjd på 1 236 meter och den högsta bergskedjan Punta La Marmora med hela 1 834 höjdmeter. Ön har även hela 54 konstgjorda sjöar (den enda naturliga färskvattensjön är Lago di Baratz).
Sardinien har hela tre nationalparker, Asinara, Arcipelago di La Maddalena och Gennargentu samt tio regionala parker och dessutom 60 vilddjursreservat samt en geomineralisk park som är skyddad av UNESCO. Sammanlagt är hela 25 % (600 000 hektar) av Sardiniens natur skyddad.

Ön har även ett mycket varierat och i vissa fall sällsynt djurliv som till exempel den sardiska vildkatten (av arten falbkatt), Sarcidanohästen, den sardinska långörade fladdermusen (den enda långörade arten man hittat i Europa), Medelhavsmunksälen (av vilken det bara finns 600 individer i hela världen), den sardinska räven, den oäkta karettsköldpaddan, samt grön havssköldpadda, kungsörn, pilgrimsfalk, Eleonorafalk, stor flamingo – och många flera.

När det gäller underbara stränder har Sardinien en uppsjö av pärlor, en del mer välbesökta än andra och några når du endast via havet. En av de mest välbesökta stränderna är La Pelosa uppe på öns nordvästra sida. En underbar plats väl värd ett besök. Men på grund av sin popularitet är myndigheten nu rädd för att stranden kommer bli förstörd och vill försöka skydda den genom att begränsa antalet besökare. Detta kommer de att göra genom att införa en mindre dagavgift.

Sardinien är som skapat för natursemester. Ön är känd för sina långa, vackra kuststräckor med fina, vita sandstränder. Havet runt ön bjuder även det på rika möjligheter till naturupplevelser. Sardinien åtnjuter stor popularitet bland dykare. Ön har ett klart vatten längs sina kuster och det finns mycket att se under ytan.

Även Sardiniens inre delar erbjuder spännande äventyr. Landskapet har ett naturligt mångfald som du kan utforska, och som en extra bonus hittar du runt omkring i naturen lämningar i form av stentorn från en civilisation som bebodde ön för mer än 5 000 år sedan.

Vädret på Sardinien är varmt och soligt. Just den sortens väder som gör det till ett sant nöje att bege sig ut i naturen och njuta av utomhuslivet på semestern. Natursemester på Sardinien är en semester fylld av upplevelser och glädje över omgivningarna.

Mer information om Sardinien

På de nedanstående externa länkarna hittar du mer information om Sardinien inför din semester. Förutom Google och Bing rekommenderar följande externa informationskällor:

Det lokala turistkontoret på Sardinien          

Wikipedia om Sardinien